Kennel Wästborders blogg

Något som var lite ovanligt när det gäller Ebba var att hon inte åt under dagen och spydde av och till. 

När kvällen närmade sig kom valpningen igång och jag som nu gjort djupstudier under pandemitiden i webbinarer av olika slag med valpningstips. Vi  startade pedagogiskt och lugnt by the book med närheten mamma valp. Allt gick så otroligt lugnt till och valpningen gick i slowmotion. Inget tryck eller kraft alls. Två tikar ute och Ebba var helt slut. 🤪 ja verkligen med tungan ute och liggande på sidan himlande med ögonen och flämtade och ett tag trodde jag hon höll på att dö. 

Nästa valp orkade hon inte krysta ut själv..... den var död, men vi trodde ju självklart att nu vänder det. Nästa valp på gång och hon orkar inte. Har jättevärkar och hon försöker men det är som punktering. 

Nu blev det snabbt in till Blå Stjärnan där jag fick tillbringa nästan ett halvt dygn  med min stackars Ebba. 

Väl där föds hanen bara så där innan behandling med kalkdropp sätts in. Inget händer efter det mer än massa kämpande, det blir röntgen, ultraljud mm. 

Nu är det dags att snitta henne och då under operationen konstateras att livmodern sprucket och vätska runnit ut i buken.  Min tappra lilla tjej som kämpade så och verkligen försökte så länge och faktiskt inte talade om hur dåligt hon mådde.  Jag är så glad och tacksam för de valpar som överlevde och att Ebba klarade sig 🙏. 

Just nu mår dom alla bra och vi tar det lugnt allihop , vilar oss i form och framför allt håller koll på Ebbas mående så det inte blir några bakslag. 

Nu ser vi framåt 🐾🐾🐾.